Hade tänkt springa 20 km distans idag igen men jag kome hem så sent från jobbet. Det fick bli 15 km i stället för det var mörkt.

Väl i spåret upptäckte jag till min glädje att belysningen faktiskt var på hela rundan - kors i taket. Det var bara på ett ställe på 2km-slingan som det var mörkt som i ett sotararsle så där fick man trippa fram.

Jag är så'n att har jag bestämt mig för att springa 15, blir det 15, oavsett omständigheter. Det gick bra, mycket bra faktiskt. Sprang på 23:05, 23:30, 22:50 utan att egentligen ta ut mig. Det går bra nu och det gör mig irriterad att man inte kunde ha den här träningen i Juli - förbannade skada...