I min ständiga strävan efter nya träningsupplägg och metoder hittade jag följande uttalande från norrmannen och forskaren Ulrik Wisløff:

»Han har også lest Skiforbundets litteratur som poengterer at man må utvikle de små blodårene osv for å ta imot en økende mengde blod fra hjertet.«For skiløpere er dette bare tull og tøys. Det har vært kjent i mange år at selv en moderat trent muskel er i stand til å ta to-tre ganger mer blod/oksygen enn det hjertet er i stand til å tilby. . .»

Alltså: En moderat tränad muskel tar upp två-tre gånger mer blod och syre än vad hjärtat kan leverera! Det är alltså hjärtat som behöver tränas för att få ut mer syre, INTE musklerna!!

Oerhört intressant uttalande tycker jag. Jag har alltid varit skeptisk till uttalandet om att träna dessa förbannade små blodkärl i låg intesitet för att få upp uthålligheten. Det mesta pekar mot att hård intervallträning enligt Hoff & Helgerud är modellen. Åtminstånde för mig tills motsatsen bevisats....

Googla på "Hoff & Helgerud"! Här har ni fantastiska träningstips god vänner!

Det här inlägget har jag även lagt på cykelbloggen, se: http://www.cykelklubben.se/cykelklubben/members/blog_read.asp?UserID=1076&BlogItem=3571 

Jag har cyklat en hel del de senaste åren på motions- eller elitmotionärsnivå och kan bara konstatera att de komersiella krafterna styr och påverkar cyklisterna mer än lovligt. Annars skulle vi inte ha en så'n hets efter, faktiskt nästan helt obetydliga, komponenter och nya finesser.

Mitt resonemang bygger på att de flesta av oss motionärer oftast kör landsväg, dvs inga större berg att passera och vi är sällan inblandade i spurtstrider.

Givet detta är det mycket märkligt hur mycket pengar vi kan lägga på kolfiberramar och extrema komponenter och cyklar för 20 000++.

Varför lägga 15 000 :- spänn extra för en 2 kg lättare kolfiberram när du vinner mer på att sänka överkroppen 1 cm i din sittställning?

Varför väljer du Dara Ace när du ändå ligger och nöter på samma 3-4 växlar under hela Vätternrundan och aldrig spurtar?

Många cyklister jagar kilon på utrustningen när 90-95% av motståndet i 30+ km/tim är luftmotstånd från din egen kropp?

Köp en ram där ALL kraft går ner i hjulet. Den svajar knappt nå't men de krafterna utsätter du aldrig cykeln för annat än i extrema spurter!

Visst, det är roligt att köpa grejor, men för de här 10-20..30 000 :- kan du ju åka till Mallis flera gånger och ha så pass mycket roligare med din cykel.

Jag undrar var detta kommer ifrån? Det måste vara försäljarna som lyckats bättre än lovligt att dunka i Svensson att nya grejer behövs.

Själv cyklade jag Vättern Runt förra året på en 5 år gammal Giant inköpt för 5000 :-. Funka stabilt ;-)

ps. för den vetgirige: http://www.exploratorium.edu/cycling/aerodynamics1.html

ds. För tävlingscyklisten gäller naturligtvis inte detta. De måste ju jaga alla möjligheter till förbättring....även om de också ofta är helt snett ute.

Om någon har en så'n här över kan ni höra av Er... Min drömcykel!

Nu är våren här på riktigt och då börjare det suga att cykla igen. Har hört att de 80-90 pers nu på MAIF-motionärerna!

Det är mycket mer socialt att cykla än att löpa, tyvärr. Det är svårt att löpträna med någon som inte är väldigt lika en själv i löpstyrka för alla måste anpassa sig efter den svagaste och träningen blir lidande för de starkaste.

På cykel kan en svag ta rygg på de starkare, strunta i att dra och hänga med i ett tempo han omöjligt kan hålla själv. Detta gör att det går enkelt att cykla i grupp - vilket är det härliga med cyklingen tycker jag!

Och faktum är att det är många ensamcyklister ute i landet som inte fattat det här ännu för de kör enbart själva och det är ju inget kul efter ett tag...

Om du vill komma i form är det lätt att börja mäta vikten och det har flera nackdelar.

• Den största är att de flesta faktiskt går UPP i vikt efter att de startat träna.
• Den andra är att man kan omedvetet få för sig att äta mindre för att väga mindre vilket inte är bra om du börjar träna.

Båda dessa fenomen är demotiverande för den nya motionären!

Börja i stället mäta fettet mha en kaliper. Det ger en mycket bättre bild av vad som händer när du tränar. En kaliper är ett instrument som mäter "hudveck" i millimeter. Det finns teorier om hur man kan bestämma procenten kroppsfett mha vissa formler men det är egentligen oväsentligt. Hitta ett sätt att mäta och håll dig till den metoden så har du bra kontroll.

Så här gör jag:

Mät på tre ställen och på varje ställe tre gånger.

Beräkna medelvärdet på varje mätställe och summerar dessa tre värden.

Spara summan och jämför vecka för vecka vad som händer. Du får väldigt snabbt feedback på att fläsket försvinner och det motiverar dig till att fortsätta.

Givetvis finns det viss korelation mellan vikten och fettmängden men vikten är egentligen rätt oviktig...

Det är viktigt att mäta på exakt samma ställe varje gång. Jag mäter på magen bredvid naveln, vid midjan och på låret. Jag mäter alltid på samma ställen (mha ett ärr och två leverfläckar...) för det varierar rätt mycket bara någon centimeter åt ena eller andra hållet.

I fredags morse vägde jag mig och vågen visade för första gången sedan oktober -06 under 80 kg, nämligen 79,5 kg!!

Nu är det bara 4,5 kg kvar till "matchvikt". Det skall inte vara några problem om jag även drar ner på styrketräningen något mer mot slutet av sommaren. Kanske dags att ändra målsättning? När jag spelade aktivt innebandy vägde jag 72 kg under säsong...

Har ni lagt märke till att folk som åker i sina bilar verkar inbilla sig att de befinner sig i en väldigt privat sfär? De kan helt ogenerat sitta och gräva i näsan när det kör bil märkligt ovetande om att det syns hur tydligt som helst från andra bilar.

Utan överdrift kan jag säga att åker man en sväng genom stan en lördagförmiddag och blir sittande i några rödljusköer så får man garanterat se minst en "Nose Picker"....

Kanske har de rhinotillexomani?

Trichtotillomani tar vi en annan dag...

Jag satt och skrev om Hoff & Helgerud och när tiden gick över midnatt pajade något i förbindelsen och allt försvann som jag skrivit. Skit också. Jag kommer skriva ner det igen - en annan dag. Nu är det läggdags...

Har bjudit in ett gäng gubbar på middag och lite skoj i kväll. De flesta kunde så det blir nog en kul kväll hoppas jag.

Jag måste bli bättre på att förbereda sån't här. Jag lyckas alltid klämma in en massa annat dagarna inna så till slut får man fixa allt sista dagen. Å andra sidan är man mer effektiv under lite stress - i alla fall jag.