Körde ett intervallpass a'la Hoff & Helgerud idag igen i Fålehagen och spenderade lite tid på att fundera om man kunde hitta en bätre plats än där vi kört förut och det gjorde jag.

Hittade en perfekt backe som tar ca: 4 minuter att ta sig uppför och sen tar det ca: 3 minuter att ta sig ner till start igen.

Start vid 1, 2 eller 3 och sedan 90-95% upp till 4. Lätt jogg ner till 1, 2 eller 3 igen och sedan fullt ös igen...

Hela det hårda intervallet kan läggas i uppförslut om man vill och återhämtningen kan tas nerför. Det fina med den här backen är att man kan köra med andra som är bättre eller sämre än en själv. det är bara att justera var man startar. Fy satan vilken bra träning. Hit ska jag släpa ut Niklas bara han tillfrisknat...

 I min ständiga strävan efter nya träningsupplägg och metoder hittade jag följande uttalande från norrmannen och forskaren Ulrik Wisløff:

»Han har også lest Skiforbundets litteratur som poengterer at man må utvikle de små blodårene osv for å ta imot en økende mengde blod fra hjertet.«For skiløpere er dette bare tull og tøys. Det har vært kjent i mange år at selv en moderat trent muskel er i stand til å ta to-tre ganger mer blod/oksygen enn det hjertet er i stand til å tilby. . .»

Alltså: En moderat tränad muskel tar upp två-tre gånger mer blod och syre än vad hjärtat kan leverera! Det är alltså hjärtat som behöver tränas för att få ut mer syre, INTE musklerna!!

Oerhört intressant uttalande tycker jag. Jag har alltid varit skeptisk till uttalandet om att träna dessa förbannade små blodkärl i låg intesitet för att få upp uthålligheten. Det mesta pekar mot att hård intervallträning enligt Hoff & Helgerud är modellen. Åtminstånde för mig tills motsatsen bevisats....

Googla på "Hoff & Helgerud"! Här har ni fantastiska träningstips god vänner!

Det här inlägget har jag även lagt på cykelbloggen, se: http://www.cykelklubben.se/cykelklubben/members/blog_read.asp?UserID=1076&BlogItem=3571 

Jag har cyklat en hel del de senaste åren på motions- eller elitmotionärsnivå och kan bara konstatera att de komersiella krafterna styr och påverkar cyklisterna mer än lovligt. Annars skulle vi inte ha en så'n hets efter, faktiskt nästan helt obetydliga, komponenter och nya finesser.

Mitt resonemang bygger på att de flesta av oss motionärer oftast kör landsväg, dvs inga större berg att passera och vi är sällan inblandade i spurtstrider.

Givet detta är det mycket märkligt hur mycket pengar vi kan lägga på kolfiberramar och extrema komponenter och cyklar för 20 000++.

Varför lägga 15 000 :- spänn extra för en 2 kg lättare kolfiberram när du vinner mer på att sänka överkroppen 1 cm i din sittställning?

Varför väljer du Dara Ace när du ändå ligger och nöter på samma 3-4 växlar under hela Vätternrundan och aldrig spurtar?

Många cyklister jagar kilon på utrustningen när 90-95% av motståndet i 30+ km/tim är luftmotstånd från din egen kropp?

Köp en ram där ALL kraft går ner i hjulet. Den svajar knappt nå't men de krafterna utsätter du aldrig cykeln för annat än i extrema spurter!

Visst, det är roligt att köpa grejor, men för de här 10-20..30 000 :- kan du ju åka till Mallis flera gånger och ha så pass mycket roligare med din cykel.

Jag undrar var detta kommer ifrån? Det måste vara försäljarna som lyckats bättre än lovligt att dunka i Svensson att nya grejer behövs.

Själv cyklade jag Vättern Runt förra året på en 5 år gammal Giant inköpt för 5000 :-. Funka stabilt ;-)

ps. för den vetgirige: http://www.exploratorium.edu/cycling/aerodynamics1.html

ds. För tävlingscyklisten gäller naturligtvis inte detta. De måste ju jaga alla möjligheter till förbättring....även om de också ofta är helt snett ute.

tack vare min kollega Mats Sundin som tyvärr pajat korsbandet i sitt knä. Han är anmäld men kan inte springa. Göteborgsvarvet godtar varken namnändringar eller efteranmälningar så det får bli att springa som Mats Sundin helt enkelt - en ny upplevelse....

Nu när allt det är fixat kommer Niklas och fjollar med sina knän och hälsenor och flaggar för att han kanske inte kan åka.... vi får se hur det blir. Vore kul att springa, även som Mats Sundin....

Det finns fler Mats Sundin än Djurgårdar'n

I kväll fick det bli ett distanspass. Börjar kännas bättre och bättre att springa längre sträckor men det behövs några fler tror jag innan det släpper...

Sprang utmed kanalen in till stan och upp till Fålehagen. Körde en 5:a där på 21:58 och sprang runt hela kanalen igen och sedan hem. En vacker och skön tur i den tidiga sommarvärmen. Vilket väder vi har nu!!

Enda smolket i bägaren idag var MAIF:s 0-1 förlust mot Smedby. vilket skitinställning! De sprang mindre än vad mina killar gjorde idag när vi spelade ut Borens 93:or med klara 5-1. Bra killar.

Helt otroligt bra väder! men ingen lust att träna.... Åkte ner till Feelgood och körde ett styrkepass i alla fall. Kändes ok men inte mer. Har tappat lite styrka i armarna ;-(

Premiär på Vättershall - vilken fantastisk restaurang/fik. Måste upplevas!

I morgon är det match med killarna, ett distanspass 15-18 km och sedan ska vi se om MAIF tar ledningen i serien. Heja MAIF!!

Om någon har en så'n här över kan ni höra av Er... Min drömcykel!

Nu är våren här på riktigt och då börjare det suga att cykla igen. Har hört att de 80-90 pers nu på MAIF-motionärerna!

Det är mycket mer socialt att cykla än att löpa, tyvärr. Det är svårt att löpträna med någon som inte är väldigt lika en själv i löpstyrka för alla måste anpassa sig efter den svagaste och träningen blir lidande för de starkaste.

På cykel kan en svag ta rygg på de starkare, strunta i att dra och hänga med i ett tempo han omöjligt kan hålla själv. Detta gör att det går enkelt att cykla i grupp - vilket är det härliga med cyklingen tycker jag!

Och faktum är att det är många ensamcyklister ute i landet som inte fattat det här ännu för de kör enbart själva och det är ju inget kul efter ett tag...

Bestämde mig på morgonen för att i kväll blir det bastu eller After Work, så någon träning kommer jag INTE hinna med. Då fick det bli att ta med packning till jobbet och köra ett pass på lunchen.

Körde samma pass jag kör i Lambohov sedan tidigare och jag har förbättrats REJÄLT! Den här veckan har gått suveränt helt enkelt. När man springer intervall är det svårt att jämföra pass från pass hur bra det går. Man kan ju springa olika fort i de lågintensiva partierna och känslan man har kan vara överdriven åt båda håll men...

• Löpsteget kändes mycket ledigare än förut
• Drivet i steget kändes bättre
• Återhämtningen var mycket bättre
• Intensiteten i intervallen bättre
• ..jag mådde bättre...

Jag sprang förbi den punkt på banan där sista intervallet slutade för någon vecka sedan och då visade klockan 1:23 kvar på sista intevallet. Alltså en förbättring på 1:23 på 25 minuters löpning (4+3+4+3+4+3+4=25). Helnöjd med detta valde jag afterwork på kvällen. Jag saknade romerska badet...